\u00c5ret var 1895 d\u00e5 italienaren Marconi b\u00f6rjade experimentera med alstring och mottagande av radiosignaler. Utrustningen han anv\u00e4nde sig av var densamma som andra uppfinnare anv\u00e4nde sig av, men Marconi lyckades med att n\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gon annan tidigare lyckats med. \u00c5ret d\u00e4refter, 1896, var han f\u00f6rst i v\u00e4rlden med att f\u00e5 patent p\u00e5 sitt system f\u00f6r den tr\u00e5dl\u00f6sa telegrafin. Fem \u00e5r senare, 1901, lyckades han med att s\u00e4nda en signal fr\u00e5n England (Cornwall) till Kanada (New Foundland), vilket \u00e4r en 3 500 kilometer l\u00e5ng str\u00e4cka.\u00a0 Det var inte bara Marconi som f\u00f6rs\u00f6kte hitta s\u00e4tt f\u00f6r att f\u00e5 fram konstgjorda radiov\u00e5gor. Fysikern Heinrich Hertz \u00e4gnade sig \u00e5t att unders\u00f6ka ljusets egenskaper och lyckades vid ett par tillf\u00e4llen med att transformera tillr\u00e4ckligt med sp\u00e4nning f\u00f6r att sm\u00e5 blixtar skulle skickas iv\u00e4g genom luften. Ytterligare en man vid namn Ferdinand Braun, sysselsatte sig med att f\u00f6rb\u00e4ttra Marconis uppfinning genom att anv\u00e4nda ett spolsystem som f\u00f6rb\u00e4ttrade mottagningen av radiov\u00e5gorna.<\/p>\n
Marconi och Braun delade 1909 p\u00e5 Nobelpriset i fysik, och representerade d\u00e5 alla de som p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt hade bidragit till uppt\u00e4ckten av radiov\u00e5gor. \u00a0<\/p>\n
Fram till slutet av\u00a01:a v\u00e4rldskriget var det m\u00e5nga som experimenterade med att s\u00e4nda via hemgjorda mottagare och radios\u00e4ndare av olika slag. Kommande \u00e5r skedde en drastisk och snabb utveckling, och runt 1930 kom radion att bli ett fullt ut ut utvecklat massmedium i USA, och p\u00e5 v\u00e4g att bli s\u00e5 \u00e4ven ute i v\u00e4rlden.<\/p>\n
I det milit\u00e4ra kom radion att anv\u00e4ndas likt privatradion. Det var f\u00f6rst med lokalradions int\u00e5g p\u00e5 1970-talet som radion fick h\u00f6gre status och anv\u00e4ndes som kommunikationsmedel i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning. Men det \u00e4r inte enbart inom det milit\u00e4ra man anv\u00e4nder transportabla apparater allt mer, utan \u00e4ven inom polisen och r\u00e4ddningstj\u00e4nsten eftersom ett av radions fr\u00e4msta anv\u00e4ndningsomr\u00e5den \u00e4r\u00a0f\u00f6r n\u00f6dsituationer d\u00e5 man beh\u00f6ver tillkalla f\u00f6rst\u00e4rkning och\/eller hj\u00e4lp.\u00a0<\/p>\n
Naturligtvis har radion en oerh\u00f6rt stor betydelse f\u00f6r det fria och det offentliga samtalet.\u00a0Tillsammans med\u00a0tv och dagspress \u00e4r radio en av de kommunikationskanaler som p\u00e5verkar oss m\u00e4nniskor allra mest.\u00a0<\/p>\n
1907 best\u00e4mdes det att gemene man beh\u00f6vde till\u00e5telse fr\u00e5n kungen f\u00f6r att f\u00e5 anv\u00e4nda sig av en tr\u00e5dl\u00f6s radioanl\u00e4ggning. Under 1920-talet b\u00f6rjade man med f\u00f6rs\u00f6kss\u00e4ndningar p\u00e5 olika platser runt om i landet och 1922 s\u00e4nde Telegrafverket radio p\u00e5 f\u00f6rs\u00f6k f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen ifr\u00e5n Stockholm. Samma \u00e5r b\u00f6rjade Svenska Radioaktiebolaget ocks\u00e5 med f\u00f6rs\u00f6kss\u00e4ndningar, \u00e4ven de ifr\u00e5n Stockholm.<\/p>\n
Det dr\u00f6jde dock till 1\/1 1925 innan Radiotj\u00e4nst startade sina s\u00e4ndningar, vars f\u00f6rsta radioman hette Sven Jerring. Denne man, som idag \u00e4r en ikon inom svensk media, blev oerh\u00f6rt popul\u00e4r och s\u00e5gs p\u00e5 allt fr\u00e5n vykort till marsipanbakelser. \u00a0<\/p>\n
F\u00f6rsta s\u00e4ndningen fr\u00e5n Raditj\u00e4nst gick ut direkt, d\u00e5 m\u00f6jligheterna att spela in program i f\u00f6rv\u00e4g kom f\u00f6rst 1932, d\u00e5 p\u00e5 lackskiva. Under 1950-talet gjorde s\u00e5 bandspelaren entr\u00e9. 1957 blev Radiotj\u00e4nst ist\u00e4llet Sveriges Radio, och man fick monopol p\u00e5 s\u00e5v\u00e4l radio- som TV-s\u00e4ndningar i Sverige.<\/p>\n
En annan radio, och s\u00e5 sm\u00e5ningom Tv-profil, som kom att betyda mycket f\u00f6r journalistiken i Sverige var\u00a0Lennart Hyland. Han b\u00f6rjade sin journalistiska bana i lokalpressen, bland annat i hemorten Tran\u00e5s. Fr\u00e5n Tran\u00e5s kom han till Karlskoga och deras lokala tidning, d\u00e4r han fr\u00e4mst etablerade sig som social- och sportreporter.\u00a0<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
\u00c5ret var 1895 d\u00e5 italienaren Marconi b\u00f6rjade experimentera med alstring och mottagande av radiosignaler. Utrustningen han anv\u00e4nde sig av var densamma som andra uppfinnare anv\u00e4nde sig av, men Marconi lyckades med att n\u00e5 l\u00e4ngre \u00e4n n\u00e5gon annan tidigare lyckats med. \u00c5ret d\u00e4refter, 1896, var han f\u00f6rst i v\u00e4rlden med att f\u00e5 patent p\u00e5 sitt system […]<\/p>\n","protected":false},"author":1114,"featured_media":68,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":[],"categories":[],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1114"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=6"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":67,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/6\/revisions\/67"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/media\/68"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=6"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=6"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.amradio.se\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=6"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}